google-site-verification=yDjspj15Re6-RTKniZYBWMlwy_j_p3HjLtOZvGKO23M

Släkten från Resele 



Genealogi

Olof Persson 1490-1571 
Anders Olofsson 1520-1594 (g m Gunnil Thomasdotter)
Sjul Andersson 1550-1589
Per Sjulsson 1580-1647
Maret (Märta) Persdotter 1621-1699.
Israel Danielsson 1648-1689
Daniel Israelsson 1673-1748
Elisabet Danielsdotter 1705-1790
Anna Hansdotter 1744-1825
Hans Persson 1769-1892
Per Hansson 1802-1892 Gåsnäs såg
Hans Persson Nänzén 1836- Dog i USA. Emigrerade ensam.
Erika Nänzén Omnäs 1862-1942 (g m Arb Karl Erik Karlsson, Vadsbro, Nyköping f 18510512. Gift 18830807 ?)
Anna Eugenia Karlsson Wahlstedt 1901-


Hur länge folk bott i Resele vet man förstås inte.  Den äldsta handlingen som berör ämnet och förtecknar invånare, djur och skattskyldiget, är från 1550. Där kan man se att det fanns ett antal byar i Resele som man numera glömt namnen på eller var de var belägna. Kanske är de övergivna och kanske ett tecken på en tidvis rådande folkminskning. 
  Det är inte helt omöjligt att vår anfader Olof Persson 1490-1571 är den som nämns i Öfwerseel. Där bodde f ö också en person vid namn Hulle Henningson om man får tro förteckningen som Selinder (s 14) skrivit av. (Andra byar var Kloke (Erik Ersson och Olof Pålson),  Wigenääs (Olof Pålson), Westeråå (Pål Ersson, Olof Pålsonn), Mellerståå (Ravil Olsson, Erik Hanson),  Österåå (Jon Olsson), Bodwill (Siffred Person), Fremrebod (Ödesby), Öfwerseell (Hulle Henningson, Olof Persson), Ytterseell (Ödesby) liksom Kranga, Berg, Westanå, Gryttrum, Biörko, Sorthe, Moo och Öfwerkaga som också vadr Ödesbyar. (Selinder s 13-14)

1642 är Främmerbodvill inte längre någon ödeby. I jordeboken för det året står det att Erich Pehrsson bodde där. Men Per Sjuhlson (vår mm, mf, ff, mf, mm, ff, mf se genealoginskattade för halva byn. Vidare bodde där också en ”husarm”, som hette Anna. (Per Sjuhlson var f ö gift med Margareta Ingelsdotter f i Överbodvill ca 1580 död i Översel 1653 Se: Ancestry. Bror till Knut Ingelsson nedan??)
  I 1648 års jordebok står att Knut Ingelsson skattade för ena hemmanet i Överbodvill. Hans familj bestod av två personer. Han innehade en del förtroendeuppdrag. Vid tinget där hällåsfinnen  (byn Hällås) fick sin lagfart satt han med som nämndeman.
  Kanske har han byggt den loge som finns på Bodéns hemman i Bodvill. Hans initialer tycks vara inskurna på den gamla logen. Hustru Barbru innehade ett av de andra hemmanen under samma tid. Hennes familj bestod av tre personer.
 1663 hade en del generationsskiften ägt rum. Nils Marcusson och Anders Hindersson hade varsitt hemman. Andra åbor var Hustru Ehlin och Hustru Anna.
 Ytterligare ändringar intdräffade under resten av 1600-talet, men Hustru Barbro tycks sha levat kvar till århundradets slut.  (Selinder s. 16).

Ägare genom tiderna till Bodenska gården: 
1632 Knut Ingelsson
1660 Nils Markusson död 1697.
1693 Nils Nilsson 1161-1715.
1720 Erik Nilsson 1686-1728 
1729 Änkan Märtha Persdotter 
1740 Pehr Persson 1724-1776
1780 Nils Pehrsson 1749-1816
1815 Pehr Nilsson 1786-1873
Källa Hemb För ÅdalsLiden

Hällås gård och Hällåsfinnen
 I 1648 års jordebok står att Knut Ingelsson skattade för ena hemmanet i Överbodvill. Hans familj bestod av två personer. Han innehade en del förtroendeuppdrag. Vid tinget där hällåsfinnen  (byn Hällås) fick sin lagfart satt han med som nämndeman. (Selander s 15.)

Det första finntorpet i Hällås, Resele började byggas i mitten av 1630-talet, vilket innebar att Hällås är den äldsta finnbyn i Resele. 1638 beviljades ”Hendrik finne”
lagfart på nybygget och börjae svedjebränna platsen för att skapa förutsättningar för en plats att bo på och åkrar att odla på. ”Hendrik finne” eller Hendrik Eskilsson (död 1698) som han hette, blev känd som Hällåsfinnen och det finns många legendomspunna historier om honom och hans fejder med sin miltals avlägsne granne och landsman i Holm i Sidensjö. Det berättas att de båda finnarna med olika trolldomar försökte göra livet surt för varandra. Bråken handlade ofta om gränserna för svedjemarkerna. ”Hällåsfinnen” och hans senare ättlingar och invånare gjorde ett gott arbete på den steninga och oländiga platsen, och än idag kan man se rester av deras mödosamma arbete på Hällås. De många och stora stenrösena och en ovanlig lång och vacker stenmur som skiljde det östra och västra torpet åt, är ett bevis på det. Hällås beboddes av ättlingar till Hendrik Eskilsson i mer än 100 år, innan en kvinna, Karin Eriksdotter (1673-1762) från Högbränna i Överlännäs, 1742 köper torpet. Gården kommer ungefär 100 år senare att ut utökas till att omfatta minst två  gårdar med lagårdar, smedja, kvarn och andra brukshus. Från och med 1850 och framåt skiftdar Hällås ägare ganska ofta. 1890 bor 22 personer på Hällås.
(Anita Berglund: Utflykt till finnbyn Hällås  i: Allehanda.se 2008 10 02)


Demografi

1500-talet 200 invånare i Resele.
Uppskattningar gjorda av J A Eriksson i Myre ger förhanden att under 1500-talet skulle ungefär 200 personer bott i Resele. I en gammal skattelängd från den tiden angavs antalet rök till trettiotre. En rök var ju en stuga, en gård. (Allt var gårdar i Resele fram till 1800-talet. Slott, herrgårdar eller torp fanns inte. Inte heller industribostäder eller liknande förstås). 

1750 fanns 497 invånare i Resele.
Under de senaste 200 åren har det funnits kyrkoböcker med anteckningar om folkmängden. (1749 var det 500 personer)
Under 1700-talet inträffade emellertid en kraftig ökning. 

1780 bodde i Resele 673 personer. 
Sedan steg befolkningen med några varje år. Efter ytterligare 30-35 år fanns här 100 personer till. Sedan gick det undan…


1830 bodde det i Resele 926 personer. 

1862 1 526 personer.
Svagåret 1867 tycks inte ha påverkat folkmängden alls. Vid förra sekelskiftet
närmar sig toppnotering i bygden. 

1902 var befolkningen i Resele 2 524 personer.

1922 2 728 personer. 

Härefter sker en utflyttning och befolkningssiffrorna minskar rejält för att…
1952 uppgick invånarna till 1 810 personer.

1967 bodde i Resele 1 164 personer.  D v s lika många som på 1840-talet.

Enligt gjorda beräkningar emigrerade tiden 1869-1970 sammanlagt 671 personer från Resele.

Fjällbyarna i Resele är nu totalt avfolkade (1980):
Förr fanns med sex s k fjällbyar samt ett par obebodda skogsbygar, där det möjligen bott folk ibland.

1870 fanns 87 personer i fjällbyarna. (Med fjäll avses inte berg eller fjäll, utan skogsmarker).  1910 fanns där 123 personer. Obebodda skogsbyar var Ringsjön, Nordhammar och Nordanå.

Fjällbyarna
Alnön   7 personer
Hermansjön 34 pers
Hvitberget  3 pers
Hällås  18 pers
Stugusjön 16 pers
Rocksjön 9 pers

(Selinder 1984 s. 17-19)


Utbildning - Skolor

Första skolan i Resele socken och under många år den enda var kyrksolan i Myre.

© Staffan Jansson 2018