google-site-verification=yDjspj15Re6-RTKniZYBWMlwy_j_p3HjLtOZvGKO23M

J F Höckert i Lappland 1850 | Spridda anteckningar / av Staffan Jansson

Höckert i Lappland 1850

[Höckert, J F]
Bref från en vandrande artist. -  (Svea ; 1851)


Sommaren 1850 hade höckert gjort en resa från Skellefteå över Arvidsjaur, Arjeplog och Lövmokk till Kvikkjokk. Han anses vara den förste konstnär som efter besök på platsen skildrat natur och folkliv i Lappland. Om sin resa har han berättat i kalendern Svea 1851, ”Bref från en vandrande artist”.
 Vad han sett i Lappland bearbetades i mycket i hans  egen ateljé i Paris (från 1851) med egen modell, den vackra italienskan Luisella, bekant inte bara genom H:s förimpressionistiskt hållna målning Luisellas död utan även genom F W Scholanders dikt Luisella, en qvinnomodells öden, 1866. Den centrala uppgiften för honom här blev "Gudstjänst i ett fjällkapell”  (se bild på bokomslaget t h) i Lappland, som byggde på studier från en gudstjänst i Lövmokks lappkapell 1850. Denna målning belönades med första klassens guldmedalj på världsutställningen i Paris 1855 och inlöstes av franska staten (nu i Norrköpings konstmuseum). Man menar att Höckert vid den här tiden visar starka influenser från Rembrandts konst, något som den svenska kritiken inte riktigt var mogen för, utan menade att vissa målningar snarast var ofullbordade. Framgången med lappkapellet lockade honom att fortsätta med flera lappländska interiörer, som Det inre av en fiskarstuga i Lappland 1857 (med Luisella som modell för den unga modern, Nationalmuseum  och landskapsmålningar, främst utsikter över Hornavan mot fjället Tjittjak (Stockholms universitet), nedan.


© Staffan Jansson 2018