google-site-verification=yDjspj15Re6-RTKniZYBWMlwy_j_p3HjLtOZvGKO23M

Johan ”Janne” Fredrik Höckert i Jönköping 1826-1840 

Hovrättstorget Jönköping 1830-tal

Lördagen 16 september 1866 dog J F Höckert under en resa till Marstrand och Göteborg. Hans hälsotillstånd beskrevs som vacklande under en längre tid och utesluter nog den officiella dödsorsaken. Jordfästningen ägde rum i Göteborgs domkyrka. Den 21 september fördes 
Höckerts kista genom Jönköping. Sorgetåget bestod var sex vagnar långt och gick längs Storgatan bort mot Östra kyrkogården. Gravstenen som ses på bilden ovan består i en bruten kolonn med hans namn och epitetet ”historiemålare".



Johan Fredrik (Janne) Höckert född i Jönköping 26 augusti 1826 är konstnären bakom några av Sveriges mest kända målningar. Några är kanske mest sedda som illustrationer till ett antal historiska skildringar och hans erkännande dröjde hemma i Sverige. Paris höjde honom däremot till skyarna som konstnär.
  Hans far var godsägaren (men stadsbon) Gustaf Adolph Höckert, en förmögen man som emellertid dog ung 1835, kanske i sviter efter koleran som härjade Jönköping året innan. Jannes farfarsfar hade varit slottsfogde i staden och tillika rådman. Hans namn var Valentin Höckert. Släkten kom antagligen till Jönköping från Tyskland eller Holland som inkallade hantverkare av Gustav II Adolf till de i Jönköping anlagda gevärs- och vantmakerierna. Fader Gustaf Adolph ägde gårdar såväl i som bortom staden och bodde vid stadens största gata, Storgatan, granne med Hovrättshuset beläget på Hovrättstorget. (Göta hovrätt). Jannes mor var den alltid vänliga och omtänksamma Sophie (död 1878).
Till henne hade Janne alltså ett mycket gott förhållande, även om hon var betänksam inför hans yrkesval. 

Våren 1838 började Höckert första klassen i Jönköpings Högre Lärdomsskola. Janne tycks inte alls ha trvits med pedagogiken i Jönköping och betygen rasade efter hand. Examen 1839 avlade han emellertid med en närvarande biskop Tegnér i egen hög person. Sommaren därefter tillbringades på Björnebergs gård som var familjens sommarställe. Någon gång under 1838 hade Janne fått ta sina första ritlektioner för konstnären Johan Ringdahl som tycks ha uppehållit sig i staden det året. Ringdahl som såg Jannes kvaliteter sammanfattade sin syn på hom såhär:  ”han blir aldrig något annat än artist”. Det kan vara så att Ringdahls undervisning forsatte en tid när Janne sedermera kom till Stockholm.  Men han fick ytterligare konstnärlig skolning av Wendela Hebbe som för en tid (1839-41) bodde granne med Höckerts i Jönköping och uppenbarligen bedrev en konstundervisning .  Långt senare sade Wendela ”Min elev, professor Höckert”. I skolan hade Janne också blivit god vän med Wendela Hebbes döttrar. (Därav kom sig ju senare att han designade operasångerskan, Wendelas dotter, Signe Hebbe scenkläder). Med hösten 1840 tar Janne Höckerts egentliga Jönköpings tid slut och hans långa studietid i Stockholm och utomlands börjar. Eftersom Jannes vantrivsel med skolan var uppenbar hade mamma Sophie låtit honom byta Läroverket i Jönköping mot den Hillska skolan i Barnängen (Stockholm). Skolan var nämligen en av de första och verksammaste representanterna för den humanare pedagogik som fr o m 1820-talet vann allt mer terräng i vårt land. Men hela livet igenom blir hemmet i Jönköping hans fasta punkt som han ofta återvänder till. 
(Höckerts viktigaste biografi som ligger till grund för texten här är förstås
Borelius: Johan Fredrik Höckert. - 1927. Här de första kapitlet ”I Jönköping” i fulltext.)

1845 Attarpsmorden.

Sommaren 1845 följde den åtta år äldre vännen och konstnären Johan Christoffer Boklund med Höckert till Jönköping, eller snarare det Höckersta sommarresidentet Björnebergs gård (ägdes av Höckers åren 1818-1849) beläget ca 5 km nordväst om Jönköping i Järstorps socken. Inte långt därifrån, närmare bestämt i Bankeryd hade ett fruktansvärt giftmord inträffat på Attarps gård. Boklund och Janne Höckert var närvarande vid tinget i Ingaryd när rättegångsförhandlingarna hölls. Boklund tycks ha varit rättegångens officielle illustratör. Även Höckert gjorde teckningar där, t ex ”Färden från tinget”, se nedan. (Attarps gård hade f ö en inspektör Höckert som omtalas bland vittnena. Släkting till JF undrar man?)
Höckert och Boklund återvände inte till Akademien utan tillbringade en tid i Jönköping. Hösten 1846 reste Höckert och Boklund till München, där Janne stannade i tre år.

Här nedan: Ett par illustrationer kring Jannes och Boklunds närvaro vid rättegångsförhandlingarna efter Attarpsmorden. Dessutom ett par karikatyrer som ett slags kommentarer till den  andra stora koleraepidemien 1851, året då han begav sig till Paris.

Ingaryds gästgivargård där rättegången kring Attarpsmorden hölls (J F Höckert 1845).

Färden från tinget (JF Höckert, 1845)

Överst nedan: "Radikalmedicin mot koleran". Eller som man faktiskt lär skall ha sagt på släpig småländska: koléran. Därunder: Doktor Sköldberg: ”Pseudokoleran och kolerinen”.
Teckningarna från 1851.



© Staffan Jansson 2018