google-site-verification=yDjspj15Re6-RTKniZYBWMlwy_j_p3HjLtOZvGKO23M

Dalarnas historia 




Dalarna befolkades så snart istidens isar lämnat området för cirka 10.000 år sedan. Mycket talar för att man kom vattenvägen upp till Siljansområdet. Fynd från dessa tidiga bosättare finns vid Orsandbaden (Arkeologisk utredning 2010:1) i Leksand som är daterade dtill 8600-7950 f kr. Fynd från Limsjön som kommit i dagen under 2014 visar på samma tidiga ålder.  Se t ex rapport från Dalarnas museum:  Pionjärerna vid Limsjön  Rapport 2014:14. 

Vad som sedan utspelades i dalabygderna är fortfarande i det mesta okänt. Tacitus.nu ger en kort genomgång av när landskapet skymtar i tidig historiskt tid:Tacitus.nu


Moras historia (Bygger på "Kulturmiljöer i Mora)

Leksands historia

Gagnefs historia


Norell, Maria
Kulturmiljöer i Gagnefs kommun : Kulturhistorisk miljöanalys / Maria Norell, Kjell Sundström.  - (Dalarnas museums serie av rapporter ; 17) Pdf.

Dalarna befolkades så snart istidens isar lämnat området för cirka 10.000 år sedan. Mycket talar för att man kom vattenvägen upp till Siljansområdet. Fynd från dessa tidiga bosättare finns vid Orsandbaden (
Arkeologisk utredning 2010:1) i Leksand som är daterade dtill 8600-7950 f kr. Fynd från Limsjön som kommit i dagen under 2014 visar på samma tidiga ålder.  Se t ex rapport från Dalarnas museum:  Pionjärerna vid Limsjön  Rapport 2014:14. 

Vad som sedan utspelades i dalabygderna är fortfarande i det mesta okänt. Tacitus.nu ger en kort genomgång av när landskapet skymtar i tidig historiskt tid:Tacitus.nu


Moras historia (Bygger på "Kulturmiljöer i Mora)

Leksands historia

Gagnefs historia


Norell, Maria
Kulturmiljöer i Gagnefs kommun : Kulturhistorisk miljöanalys / Maria Norell, Kjell Sundström.  - (Dalarnas museums serie av rapporter ; 17) Pdf.

Litt:


Ål.Bjursås. - 5 s.Öfre Dalarna förr och nu / utgifvet under medverkan af Gunnar Andersson, E. Arosenius, I. Dalin, Sven Ekman, Carl Forsstrand, H.E. Hamberg, Axel Ihrmark, Arvid Kempe, Lars Lunell, R. Moosberg, Adolf Noreen, G. Retzius, F. Schenström, Emerik Stenberg, K. Trotzig och A.E. Törnebohm ; med talrika illustrationer. - Stockholm : Wahlström & Widstrand, 1903. - [6], 560 s., kartor : ill. 

MAKT OCH STYRE

Dalmasarnas respektlösa inställning till överheten.

Linde, Martin. 
 
 I Lindes bok tas bland annat upp den respektlösa attityd dalmasarna kunde uppvis gentemot myndigheterna, här mest representerade av prästerskapet. Någon annan högre makt fanns ju som regel inte närvarande. Rent konkret så var det inte alltid någon ordning i kyrkorummet. Man gick ut och rökte när man behagade (s 41). Men i själva verket menar linde (samma sida) att det nog var likadant i hela Sverige under 1700-talet. Man skall dock inte överdriva problemen för då hade det blivit massprocesser vid tinget. (Personligen misstänker undertecknad att det faktum att man betraktade söndagen som helg och ledig dag, nog innebar att somliga var överförfriskade redan vid högmässan. Och uttråkade.)Åhl ifrågasätter prästens höga lön och diverse skatter och pålagor. (sid 44).

Mjölkhushållning

Linnman, Johannes



ARBETSVANDRING

Götlind, Anna. 

Även om Vackra Dalkullan. Se släktträda här: (Ur Götlind: Förbindelser)
  

© Staffan Jansson 2018