google-site-verification=yDjspj15Re6-RTKniZYBWMlwy_j_p3HjLtOZvGKO23M

Hopsamlade anteckningar Gagnef 



Om namnet Elfgren.
Laurentius Johanni Lilllhärensis - Lars Johansson från Lillhärad var komminister i Gagnef-Mockfjärd under tiden 1659-1682, sedan han från 1655 varit hjälppräst härstädes. Flera av hans barn bosatte sig inom socknen. Dottern Margareta gifte sig med kapten Philp (uttalas Filp) och hon nämnes ofta jämte mannen i skilda sammanhang. Sönerna tog sig namnet Elfgren och de ha ännu efterkommande på orten. ”En gammal prästbibel” med talrika anteckningar i marginalerna har ända till sluktet av föregående århundrade bevarats i en gagnefsfamilj som minne av stamfadern. 
  Gagnef och Mockfjärd : en hembygsbok. - 1952. sid 154.

Gubbengräv.jpg


Smeden Grabb Jan Olsson i Gräf
. Foto sid 236. 
I Sifferbo gjorde under samma tid (slutet av 1700-talet) Göras Per Olsson plogar liksom Näs Anders Olsson i By och Jan Olsson i Gräf. 
  Gagnef och Mockfjärd : en hembygsbok. - 1952. sid 235.

Ang. Olof Ersson 1644-1706 LänsmanGörsgårdarna, Djurås. 
”Det finnes omnämnt 1643 att ”feriekarlen i Gagnef hade att taga upp feriekarsmål”. På ett gulnat papper, som man senare hittat i sakristian heter det: ”Bemyndigades dthen välaktade Cronobefallningsmannen Olof Ersson i Gagnef att jämte sin länsmansbefattning ock vara färklar vid Djurås elfbro och härför åtnjuta de rättigheter som bebrevade äro."
 
  Gagnef och Mockfjärd : en hembygsbok. - 1952. sid 262.

Sid 263:
”Länsman Olof Ersson i Ljurås besvärade sig högeligen över den stora gästning, som han haver av officerare och andra, vilka passa på, så att de på sina resor om kvällarna komma till gårds. Vill han då lägga om dem, så kan han inte få dem ur gården, och måste han dessutom skaffa dem ridhästar, varigenom han klagar sig bliva utarmad och fördenskull flitigt anhäll att bliva länsmanssysslan kvitt, på det han måtte undslippa sådana storda gästningar, för vilka han icke hade en penning och således få akta sitt eget så väl som en annan sockenbo. Detta hans ansökande hemställes högvälborne herr landshövdingen för utlåtande”. 

VÄGAR OCH BROAR
Ur Vägar och broar av Erik Lindholm = Sid 251 ff i Gagnef och Mockfjärd : en hembygsbok. - 1952.
Gagnef och Mockfjärd ligger så till, att folket från såväl Siljansdalen och Västerdalarna måste fara härigenom på väg söderut. Detta faktum påskyndade skapandet av någorlunda framkomliga vägar.
 Vägarna mot Öster- och Västerdalarna torde ha mycket gamla anor. Det fanns tidigt lag om kyrkväg, kvarnväg, tingsväg och allmänningsväg.
  Väg nr 1 på kartan:
Huvudvägen från söder till norr, alltså från Stora Tuna rå på Sifferboheden till gränsen mot Ål. Denna väg har av ålder gått fram genom byarna Djurmo-Kiltäppan-Skogen-Gröntuf-Kyrkbyn och vidare genom Tjärna och Gräf. I skogen norr om Gräf mötte vägen från Ål. (Sid 251. kartan s 252)

IMG 0109


Väg nr 2 Vägen mot Västerdalarna. Denna väg gick ut från förra vägen vid Kiltäppan, gick vid Färjbacken över älven och till Komtilllmåtta-Kilen-Rista-Färmsnäs-Nordanholm-Floda rå.

Väg nr 3. Från huvudvägen nr 1 gick en allmän väg ut från Kyrkbyn ner genom långgropen och över älven till Nordbäck och vidare över Berggårdsberget till Rista, där den stötte samman med vägen till Västerdalarna. Man tog sig över älven med färja och senare flottbro.

© Staffan Jansson 2018