google-site-verification=yDjspj15Re6-RTKniZYBWMlwy_j_p3HjLtOZvGKO23M

Ljusne 



Ljusne 
Bygdeband

Stockholmskällan 
 

Ljusne 001


-

                                                   

Bild från Ljusne sågverk sid 95 i: Marmaverken är en tätort i Söderhamns kommun http://sv.wikipedia.org/wiki/Marmaverken. (Söderala) http://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%B6derala.

Nedanför Ljusnan och Marmen flöt inte bara Marma bolags timmerflottar utan tusentals timmer flottades nedför sjön för att släppas vidare till sågverken vi kusten: bl a Ljusne, som då ansågs vara Sveriges största sågverk. 
Pojkar fick börja arbeta vid sågen då de var 12 år, men då bara dagarbete. Hade de också skolgång att sköta arbetade de skollediga dagar och gick i skolan två tre övriga vardagar. När man var 14 år och slutat skolgången fick man jobba om nätterna också. Omkring sekelskiftet fick pojkar arbeta hela skift som de vuxna, men just vid den tiden kom en ny lag som föreskrev att pojkar under 16 år inte fick arbeta mer än 8 timmar i sträck, då det gällde nattarbete. Nu infördes den ordningen, att pojkarna fick skiftarbete av 8 timmars längd, men så ordnat att de faktiskt aldrig fick sova ut ordentligt ändå. 

 

SagverksarbetareAskesta small

Sågverksminnen

 / [redigerad av Mats Rehnberg]. - 
Stockholm : Nordiska museet, 1948. - 227 s. : ill. 

Askesta var ett annat sågverk i Söderhamn.
Här en bild från jobbare där s. 191 i:


Söderhamn hade grundats 1620 då Söderhamns gevärsfaktori startade sin verksamhet, och är därigenom en av de många städer som anlades på 1620-talet. Vapensmedsyrket fortfor länge att vara Söderhamns huvudnäring. Det bedrevs för statens räkning till 1757, var därefter utarrenderat samt nedlades 1813. Staden började i mitten av 1800-talet som ett led med det då inträffade uppsvinget inom sågverksindustrin att snabbt växa, till vilket sedermera även i sin mån förbättrade kommunikationer bidrog. Sågverkindustrin blomstrar och 1880 fanns elva ångsågar i drift på sträckan Söderhamn-Ljusne
Under 1930-talet medförde krisen inom trävarubranschen att en rad sågverk i Söderhamnstrakten upphörde. Detta medförde att arbetslösheten i staden steg dramatiskt med betydande utflyttning. 

År 1879, alltså samma år som Sundsvallsstrejken utbröt, tjänade en sågare 3 kr och 12 öre per dag. en lastare 3:19 per dag. En dagsverkare 13 öre per timme. De minst avlönade arbetarna vid sågverken under denna tid hade inte mer än 300 kr eller högst 335 i årlig inkomst.


Marmaverken är en tätort i Söderhamns kommun http://sv.wikipedia.org/wiki/Marmaverken. (Söderala) http://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%B6derala.

Nedanför Ljusnan och Marmen flöt inte bara Marma bolags timmerflottar utan tusentals timmer flottades nedför sjön för att släppas vidare till sågverken vi kusten: bl a Ljusne, som då ansågs vara Sveriges största sågverk. 
 
 Bild från Ljusne sågverk sid 95 i:
Sågverksminnen / [redigerad av Mats Rehnberg]. - 

Askesta var ett annat sågverk i Söderhamn.


Söderhamn hade grundats 1620 då Söderhamns gevärsfaktori startade sin verksamhet, och är därigenom en av de många städer som anlades på 1620-talet. Vapensmedsyrket fortfor länge att vara Söderhamns huvudnäring. Det bedrevs för statens räkning till 1757, var därefter utarrenderat samt nedlades 1813. Staden började i mitten av 1800-talet som ett led med det då inträffade uppsvinget inom sågverksindustrin att snabbt växa, till vilket sedermera även i sin mån förbättrade kommunikationer bidrog. Sågverkindustrin blomstrar och 1880 fanns elva ångsågar i drift på sträckan Söderhamn-Ljusne
Under 1930-talet medförde krisen inom trävarubranschen att en rad sågverk i Söderhamnstrakten upphörde. Detta medförde att arbetslösheten i staden steg dramatiskt med betydande utflyttning. 

År 1879, alltså samma år som Sundsvallsstrejken utbröt, tjänade en sågare 3 kr och 12 öre per dag. en lastare 3:19 per dag. En dagsverkare 13 öre per timme. De minst avlönade arbetarna vid sågverken under denna tid hade inte mer än 300 kr eller högst 335 i årlig inkomst.

© Staffan Jansson 2018