google-site-verification=yDjspj15Re6-RTKniZYBWMlwy_j_p3HjLtOZvGKO23M

Uppland - Husby-Långhundra - en bit ursprung där 


Husby-Långhundra måste ha varit en viktig plats under forntiden. Inte långt bort från kyrkan räknat finns forntida lämningar som tyder på detta. Så t ex Brunnshögen och ytterligare österut finns Gullhögen (Vackerberga) med ett röse i botten och brandgravar från vikingatiden ovanpå varandra. 
  Genom Husby-Långhundra gick en av de viktiga vattenlederna från Östersjön till Gamla Uppsala och vidare upp till Vendel. Leden tar sin börjar vid Åkersberga inte långt från Jarlabankes Täby och Gustaf Vasas ungdomshem Rydboholm. Sedan följer den Närtuna, Gottröra, Husby Långhundra och vidare. Den sägs ha spelat roll i senare tid som handelsled för byte av kustbornas sill mot inlandets spannmål. 
  Här finns broanläggningar, hamnar och vad efter leden.
Bronsålderslämningar med miljöer i Husby-Långhundra och Gottröra.
Helgö i Frösunda, var en plats med särskilt status under yngre järnålder.
Var exakt låg Mora Sten, platsen för kungaval under medeltiden? Antagligen inte långt från platsen där vad som finns kvar förvaras.

Långhundraleden tycks ha varit köksingången till Vendel och Valsgärde. Märkbart är att i motsats till Mälarens Birka och Helgös som kan sägas vara en förlängning av Östersjöns skärgård, så är Långhundraledens fyndplatser guldfattiga!! Så även de rika gravarna i Vendel och Valsgärde. (Norr om Gamla Uppsala).


  Vi har släkt i området med bostadsort Uppsala-Husby Långhundra-Skepptuna- Närtuna-Vidbo-Gottröra. D v s längs Långhundraleden. Leden är dock inte är helt och hållet synlig för ögat i dag. Vattnet stod 15 meter högre under forn tid än vad det gör idag. Det återstår bara några åar, diken och sjöar av leden.
  Långhundraleden är ett nutida namn på sträckan, skapat av Långhundra socken. Husby Långhundra hette för övrigt Härnavi under medeltiden.
  Långhundraleden användes som båtled fram till medeltidens början. Sin början tar mänsklig bosättning under bronsåldern, för först då hade landet höjt sig ur havet efter att ha varit nedtryckt under istidens tjocka isar. Till en början var det väl en stendålderns eskimåliknande kustkultur med jakt och fiske som huvudsaklig försörjningsmöjlighet. Några permanenta boplatser från den tiden lär man inte hitta. Men under bronsens tid började man odla upp de bördiga dalgångar som isen lämnat efter sig. Järnåldern blev så en tid för stor etablering av gårdar och byar. Under vikingatiden var dalarna helt bebyggda. 

Antydan till ett Svenskt rike med en rudimentär organisation får man genom Uppsala Öd och  husbyarna.
Att långhundraleden s a s var köksvägen till Uppland kan också ses genom att gravfälten i Vendel och Valsgärde med sin förgyllda brons spelar i en annan division än kungsgravarna bara en bit därifrån. Gamla Uppsala och Ottarshögen med rent guld och elftenbensrester bland fynden. 
(Kung Björns hög, Hågahögen är en anomali i sammanhanget, den är anlagd mycket tidigare. Under bronsåldern.)

Var Vendelfolket utlänningar med annorlunda gravskick. Utnyttjade de jänrförekomsterna i trakten. Är ett en tillfällighet att Louis de Geer började sin verksamhet här strax österut i Österby (bruk)? Var de återvändare från folkvandringstidens Europa? Heruler kanske? Framförallt liknar ju fynden de som hittats i England vid Sutton Hoo.

UPPLANDS BÅTGRAVAR OCH GRAVHÖGAR

I Uppland finns ca 170 storhögar, varav 30 kungshögar. Detta innebär att hälften av alla landets storhögar ligger i Uppland. Gamla uppsala har den största mängden riktigt stora högar i hela Norden.
 
Vad man skall notera är att Upplands gravhögar i övrigt inte speciellt finns i Mälartrakten utan istället längs Långhundraleden! (Köksvägen. Jag kallar den så därför att trakten Långhundraleden går genom är den minst attraktiva i hela Uppland. I alla fall jämfört med Mälardalens bördighet, norra Upplands bruk och gruvor ja t o m kustens Roslagen).  Men det har inte alltid varit så. En väldigt stor del av alla gravar och högar i Uppland ligger längs Långhundraladen. Och så gör Mora sten där kungarna valdes. Men slott finns inte mycket av. Örbyhus i Vendel är undantaget liksom Noors slott i Knivista samt Rydboholm vid kusten och något till kring Norrtälje. Herrgårdar är det heller inget överflöd av.  Med början i norr är det de nämnda Vendel och Valsgärde båtgravarna och Ottarshögen. Gullhögen och Brunnshögen. (Många av de övriga högarna verkar följa sjövägen från Mälaren upp till Uppsala, alltså den andra vägen upp mot Gamla Uppsala, Vendel och Valsgärde.  Kungshögen (Bro Socken) Vibyhögen i(Kalmar socken).

Kungshögen (Uppsala stad)Margonas hög (Uppsala)Ubbos hög (Uppsala)

Brunnshögen
Gravhög uppförd i Attundaland norr om Husby by, vid gudinnan Härns (Jfr Härnavi, det gamla namnet på Husby Långhundra) helgedom. I högens inre har hittats rester av gravgåvor, andra fynd som indikerar att en betydande storman ligger här begraven. Högen ligger ensam och kan möjligen markera gränsen mellan två riken. I närheten ligger Mora stenar, vilka låg mitt emellan Husby Långhundra och Gamla uppsala.

Högby hög (Lagga) nära Mora Stenar.Jättehögen  (Lagga)Storhögen (Lagga)

Gulldens hög i Husby Långhundra

Köhögen (Orkesta)


Vadakullarna (Sjökullarna)

Vadakullarna och Vada socken ligger i Vallentuna vid Långhundraleden och vid Vada fanns ett vadställe över vattenleden, vilket givit socknen dess namn. Vadakullarna är tre kungshögar, sannolikt från 400 talet e kr. De anlades mycket strategiskt intill leden, uppströms vadet, för att ligga i synfältet för alla som färdades längs vattenleden. För att tona ner deras storhet byggdes Vada kyrka strax intill.

HERGÅRDAR SOM SPELAT ROLL


Husby Långhundra

I torp och backstugor tillhöriga Lockstaholm och Åby bodde man. Fransta, Wallby, Sättarn kallades stugorna. Ibland hette bostaden Fransta utjord och var väl ett torp lite utåt obygden. Men det mesta är inom gångavstånd från Husby by i Husby Långhundra.

Lockstaholms säteri  Artikel

Åby ägor

GOTTRÖRA  SKEPPTUNA, NORRTUNA, EDSBRO OCH VIBY.
Längre tillbaka nämns Gottröra med omnejd som födelseorter. Dessa platser är  i stort sett cykelavstånd från Husby Långhundra,

Källor

Fagerlund, Dan
Ombyggnad av elnät
 : Arkeologisk förundersökning Husby-Långhundra socken Knivsta kommun Uppsala län. - (Upplandsmuseets rapporter 2014:17)
(sökning): Husby Långhundra i Upplandsmuseet  och Digitalt museum

Nytt ljus över Långhundraleden : bygder - båtar - natur. - Vallentuna : Arbetsgruppen för Långhunraleden, 2011. - 180 s. : ill.

Ahrrenius,
Gulldens hög. - Arkeologisk rapport.

Ljungqvist, John
Valsgärde - development and change of a buarial ground over 1300 years

Artiklar i Fornvännen

Almgren, Oscar
Ett uppländskt gravfält med romerska kärl. - 1916.

Lindqvist, Sune
Ottarshögen i Vendel.
 - 1917.

Fridell, Allan
Den första båtgraven i Valsgärde i Gamla uppsala socken. - 1930.


Lindqvist, Sune
Båtgravarna vid Valsgärde. - 1931

Åberg, Nils
Vendelgravarna och Uppsala högar i deras historiska miljö. - 1949.

Lindqvist, Sune
Vendelhjälmarna i ny konstruktion. - 1950.

Schönbäck, Bengt
De vikingatid båtgravarna vid Valsgärde : relativ kronologi. - 2002.

Länkar

Sockenkrönika (Upplandia.se)

Långhundra härad
Knivsta kommun

En vandring i Husby-Långhundra
Mora stenar
Långhundraleden

Lista över fornlämningar i Knivsta kommun

Diskussion om storhögar (Skalman)

Gottröra och Närtuna

Åby ägor  2

Elib (Jönköpings bibliotek)
Archive.org  Fiction  Always avail.
Digital Book Index
Project Gutenberg
OApen
LIBRIS fritt tillgängligt (svenska)
              Bok (svenska)
Projekt Runeberg (sök Kina)
Mofibo. Kina. Kinesisk.
               Shanghai



SLÄKTEN I UPPLAND

I Uppsala

Rune Jansson 1922-2013 g m Käthie (Wahlstedt) 1926-1995
Ivar Jansson 1891-1955 g m Mimmi (Wilhelmina) Engström 1897-1985
Erik August Jansson 1861-1945 g m Mathilda Charlotta Carlqvist 1862-1950


I Husby Långhundra, Gottröra och Edsbro.

Jan (Johan) Andersson 1811-1868
Anders Pehrsson 1779-1832
Per Andersson 1740-1828



© Staffan Jansson 2018